10:30
Snart väntar Gastroskopin, är jag nervös? Nej faktiskt inte, jag är ganska lugn, har ont i magen och då kan man inte gå runt och tänka på så mycket annat.
Natten då? Usch, trots att jag fick hostmedicin, rethostmedicin och thé med mycket honung, så vaknade jag 03:10 av magsmärtor och timmarna från jag gick och la mig tills jag fick smärtstillande, var hemskt, en lång väntan i tron om att hostmedicinerna skulle verka, men nej, tillslut blev jag övertygad om att jag hade blivit resistent mot dem och min första tanke var: Kunde jag inte brutit benet istället för att ha blivit resistent mot de. Men nattsköterskan lugnade mig med att säga att förmodligen hade hostan blivit värre och då biter inte medicinerna på hostan. Toppen, bind fast mig på en skateboard och skicka mig ut i en backhoppasbacke med förbunda ögon.
Men tillslut kunde jag somna för att vakna är ett gallskrik, HJÄÄLP! min granne skulle få sätta sig på en stol och bångstyrig som en 3 årig ville hon inte det och därmed började hon skrika hejvillt. Trött och förbannad som jag är blev det inte bättre att mamma ringde några minuter efter. Hallå, jag är sjuk och trött, legat och hostat halva natten och när jag äntligen funnit frid, ringer min mamma. Då, som alltid när jag börjar prata blir jag pigg. Bättre blev det inte eftersom jag måste fasta och då blir frukosttimmen för en som vill ha frukost så fort den går upp olidlig. Det är limpmackor med ost där, thé där och havregrynsgröt hos min dementa granne och jag ligger med knappt ett glas vatten. Men trösten var ju ostkakan igår,tanken gjorde att jag kunde överleva frukosttimmen. Inte för att jag har någon aptit eller för att jag är specielltt stor i maten så ligger rutinen och vetskapen om att man kommer vara så slut utan frukost hela dagen.
Undrar om jag ska se på film eller om jag ska fortsätta se på Maloo i efter 10, jobbigt beslut, men måste tas oavsett.
Men först ska jag nog ta och ringa min tv-spelsgalna pojkvän.
Natten då? Usch, trots att jag fick hostmedicin, rethostmedicin och thé med mycket honung, så vaknade jag 03:10 av magsmärtor och timmarna från jag gick och la mig tills jag fick smärtstillande, var hemskt, en lång väntan i tron om att hostmedicinerna skulle verka, men nej, tillslut blev jag övertygad om att jag hade blivit resistent mot dem och min första tanke var: Kunde jag inte brutit benet istället för att ha blivit resistent mot de. Men nattsköterskan lugnade mig med att säga att förmodligen hade hostan blivit värre och då biter inte medicinerna på hostan. Toppen, bind fast mig på en skateboard och skicka mig ut i en backhoppasbacke med förbunda ögon.
Men tillslut kunde jag somna för att vakna är ett gallskrik, HJÄÄLP! min granne skulle få sätta sig på en stol och bångstyrig som en 3 årig ville hon inte det och därmed började hon skrika hejvillt. Trött och förbannad som jag är blev det inte bättre att mamma ringde några minuter efter. Hallå, jag är sjuk och trött, legat och hostat halva natten och när jag äntligen funnit frid, ringer min mamma. Då, som alltid när jag börjar prata blir jag pigg. Bättre blev det inte eftersom jag måste fasta och då blir frukosttimmen för en som vill ha frukost så fort den går upp olidlig. Det är limpmackor med ost där, thé där och havregrynsgröt hos min dementa granne och jag ligger med knappt ett glas vatten. Men trösten var ju ostkakan igår,tanken gjorde att jag kunde överleva frukosttimmen. Inte för att jag har någon aptit eller för att jag är specielltt stor i maten så ligger rutinen och vetskapen om att man kommer vara så slut utan frukost hela dagen.
Undrar om jag ska se på film eller om jag ska fortsätta se på Maloo i efter 10, jobbigt beslut, men måste tas oavsett.
Men först ska jag nog ta och ringa min tv-spelsgalna pojkvän.
Kommentarer
Trackback
