Snart är jag borta..
Åh det låter ju så ledsamt men sanningen stirrar mig snart i ansiktet, på torsdag sitter jag på flyget till Puerto Rico, för att sedan vara borta tre veckor, TRE VECKOR, och min största fundering är att "så länge har jag aldrig varit ifrån Martin" men vi diskuterade det idag och kom fram till att han skulle ju ändå jobba i princip varje dag, så tiden kommer nog gå fort. Sen får han ju presenter från "the city" (alias NYC). Men varje stund vi är ifrån varandra känns det vemodigt och jag vet att saknaden kommer bli stor men vi vet ju att den som väntar på nå gott väntar aldrig för länge.
För övrigt är han just nu på fotbollsträning och gissa om jag har ångest för jag sitter här framför datorn, hatar min ångest! skulle åka längd men since jag inte är 100% på längdskidor vill jag inte äventyra ben/armar mitt i mörka skogen (ensam när jag inte hittar är ingen bra kombi). Men jag kan ju trösta mig med att jag har varit till fjärran och hållit igång i två timmar. Men still känns det inte 100, men jag är ju som jag är också.
Vad mer har jag gjort idag?
Jag har sökt jobb, ja när man har gått ut gymnasiet kommer Ams (med det stora A:et) och kör häxjakt på oss unga. Visst jag vet att dem vill väl, men dem flesta på ams som jag har träffat har varit såååå snorkiga, utom min handledare.
However så sökte jag jobb på Willy:s som ska öppna i hemsta, typ söders (my hood) närmaste granne. Så skulle jag få jobb där skulle jag ha nära, vilket är skönt.
Kommentarer
Trackback